En anmoder för Röjmyrsläktet.
En redogörelse om händelser i livet för soldatdottern
Anna Fredrika Pehrsdotter och sedermera änkan
efter Fältjägaren Olof Andreas And, rote 66 i Bursiljum.
Familjen Pehr
Larsson Churfurste
Likhet med de flesta torparhemmen vid denna tid var fattigdomen en trogen gäst även i Pehrs hem på Gärde, varför han i unga år måste ut och själv tjäna sitt levebröd. Som vanligt blev det drängsysslor i olika gårdar. samtidigt letades febrilt efter lämplig livsledsagarinna, vilken han även till slut fann i trumslagardotter Catharina. Med tiden blev Pehr landbonde i Gärde. Men bondelivet var inte vad han tänkt sig, ty sedan länge sjöd soldatblodet i hans ådror. Han väntade bara på lämpligt tillfälle att bli antagen som soldat på eget rote, och detta lät ej vänta på sig. 5/11 1788 hade Curfursterotet nr 69 i Mjödvattnet blivit vakant, sedan dess innehavare, Anders Olofsson, erhållit avsked. På detta rote, men vidhängande soldattorp, blev "Bonden Pehr Larsson antagen 25/3 1789". Han fick nu bära det pampiga namnet Curfurste.
Pehr Larsson Cuhrfurste, f
1759-02-28, soldat nr 9 i Mjödvattnet, Död 18 oktober 1828 i Tjern, Burträsk (AC).,gift med
Catarina
Andersdotter,
Född 22 juli 1761 i Lövånger (AC).
Döpt 23 juli 1761 i Lövånger (AC).
Död 16 januari 1832 i Tjern, Burträsk (AC).
Begravd 5 februari 1832 i Burträsk (AC).
Sonen Pehr
Pehrsson Curfurste Född 18 maj 1789 i
Gärdet, Lövånger (AC).
Döpt 18 maj 1789 i Lövånger (AC)., flyttad
från församlingen 1808.
Dottern Anna Lisa
Pehrsdotter, Född 20 september 1791 i
Mjödvattnet, Burträsk (AC).
Död 6 april 1793 i Mjödvattnet, Burträsk (AC).
Begravd 20 april 1793 i Burträsk (AC).,
d 1792.
Sonen Anders
Anton Persson Berg, Född 20 februari 1796 i Mjödvattnet, Burträsk
(AC).
Fältjägare i Bodbyn, Burträsk (AC).
Gratialist i Hjoggböle, Skellefteå landsförs (AC).
Döpt 21 februari 1796 i Burträsk (AC).
Död 6 maj 1873 i Hjoggböle, Skellefteå landsförs
(AC).
Begravd 11 maj 1873 i Skellefteå landsförs (AC).
Dottern Margareta
Christina Pehrsdotter . Född 14 februari
1799 i Mjödvattnet, Burträsk (AC). Flyttade till Åbyn 1815.
Sonen Laurentius
Gustaf Persson, Född 26 december 1801 i Mjödvattnet, Burträsk (AC)..Skriven i Tjern, år
1817, 1825 i Ljusvattnet, I Bodbyn1828 sedan Tvärträskliden - Brännby under 1831.
Dottern Anna
Fredrika Pehrsdotter f 1807-02-08,
Hon är huvudpersonen i denna redogörelse.
1807-01-10 döptes Fredrika. Vittnen, Bonden Anders Jonsson och hans hustru Anna Maria Jacobsdotter Mjödvattstjärn, Bonden Erik Nilsson och hans hustru Catharina Olofsdotter från Mjödvattnet, drängen Nils Carlsson och pigan Anna Lena Carlsson, Mjövattstjärn. Drängen Olof Carlsson och pigan Stina Cajsa Nilsson, Mjödvattnet. Namnet blev Anna Fredrika.
Vid husförhöret 1817 läser hon de fyra huvudstyckena i katekesen försvarligt endast 10 år gammal.
Året 1823, 16 år gammal flyttar hon till Tjärn, och tjänar som piga hos Nils Carlsson.
Den 2 oktober 1824 flyttade Fredrika till Afvan , och började arbetade som piga hos Häradshövdingen Adam Magnus Kjellerstedt med hustrun Anna Catharina Åman, och dess barn, Fredrika 7 år, Ida Clara 5 år och sonen Pehr Adam 3 år.
Häradshövdingen var en aktad person och sörjde för utvecklingen i Lövånger vilket man kan läsa i brev som han skrev till landshövdingen.
Där fanns även en skrifvare Gabriel Öqvist och drängar och pigor som kom och gick i stort antal.
Den tjänsten kan hon fått genom de militära kontakter som hennes far hade, eftersom det fanns befäl inneboende hos Häradshövdingen, troligen som ansvarade för dennes säkerhet.
Bilden nedan visar Häradshövdingens gård i Avan, som Fredrika arbetade i.
1827-04-04 nattvardsgång
1827-12-02- flyttade hon till Lantmätaren Jonas Sundberg, som
arbetade åt Häradshövdingen. Han blev änkeman då hustrun Elisabeth Boström dog
i barnsäng och och lämnade dottern
Margareta Christina. Lantmätaren gifte dock om sig med Magdalena Christina Dyhr.
Fredrika blev mindre än ett år hos Lantmätaren.
Den 18 oktober 1828 dör fadern Pehr Larsson Cuhrfurste, 69år , 7månader och 20 dagar,
och begravdes den 2 november 1828.
Fredrika tar nattvarden varje år som djupt troende, vilket är inskrivet i husförhörslängderna.
Den 16 november 1828 flyttade Fredrika tillbaka till Burträsk, Bodbyn. Hon blev piga hos brodern och soldaten Anders Anton Pehrsson Berg
Sommaren 1829 träffar Fredrika soldaten Olof And, som nu är städslad i Androtet, Bursiljum.
1829-11-01 tar Fredrika och Olof ut lysning, för hon är nu gravid, och den
1829-12-13 gifter sig Fredrika med Olof Andreas Eriksson And, numera fältjägare.
Hon flyttar nu till soldattorpet i Androtet.
I april1830 tar Fredrika nattvarden och den 11 maj föder Fredrika den förstfödde, sonen Olof Petter.
Tre dagar efter födseln, den 14 maj 1830 döps Olof Petter. Vittnen är , Soldat Anders Anton Berg och hans hustru, Margareta Hedström, bonden Anders Andersson och hans hustru Anna Helena Carlsdotter från Bodbyn, pigan Stina Greta Ericsdotter från Löfånger och Hökmark, drängen Jonas Gustaf Andersson och pigan Maria Christina Andersdotter från Tjärn.
I juni blir Fredrika lämnad av Olof för sitt första GeneralMönstring på Gumboda Hed, sedan de gifte sig. Olof blir borta tre veckor.
Den 8 april 1831 tar Fredrika den årliga nattvarden.
Den 16 januari 1832
avlider Fredrikas mor, i Tjern, 70 år, 5 månader och
24 dagar av
ålderdom. Modern begravdes den 5 februari 1832 och fem dagar senare tar
Fredrika den årliga nattvarden. Endast två månader senare
avlider sonen Olof Petter, närmare bestämt den 1 april 1832. Dödorsaken var risen eller engelska sjukan. Olof Petter blev begravd
den 8 april 1832.
Endast tjugo dagar efter Olof Petter bortgång, den 21 april 1832, föder Fredrika en dotter.
Den 22 april 1832 döptes dottern till Brita Gustava. Dopvittnen var: Bonden Pehr Söderström och hans hustru Vilhelmina Sophia Wiberg, Anton Eriksson och hans hustru Eva Stina Olofsdotter, drängen Johan Gustaf Johansson och pigan Maja Clara Andersdotter , Bursiljum.
Olof gör sin tredje tjänstgöring vid Gumboda Hed, sommaren 1833, och Fredrika tar sin årliga nattvard den 10 oktober samma år.
På Luciadagen1833 föder Fredrika en dotter. Hon döps två dagar senare till Eva Christina. Dopvittnen var , Gästgivare Johan Wännström med hustru, i Bursiljum, drängen Olof Burman och pigan Eva Greta Östensdotter.
Den 19 oktober 1934 tar Fredrika den årliga nattvarden
Sommaren 1836 gör Olof sin fjärde tjänstgöring vid Gumboda Hed.
Den 14 juli 1836 föder Fredrika en dotter. Dottern döps efter fem dagar, den 19 juli, till
Maria Fredrika. Dopvittnen är , bonden Anders Hansson i Bursiljum, enkan Maria Christina Andersdotter i Bodbyn, drängen E… i Lappvattnet, och pigan Johanna Johansdotter i Wallen, drängen Carl Erik Andersson och pigan Anna Andersdotter i Bursiljum
Den 13 september 1838 tar Fredrika den årliga nattvarden
Den 14 augusti 1839 tar Fredrika den årliga nattvarden
Den 24 novenber 1839 föder Fredrika en son.
Sonen döptes samma dag som han föddes till Olof Anton. (sedermera Hägglund) Dopförättare var prosten Hammargren. Dopvittnen var Anders Sundkvist och hans hustru i Bursiljum, drängen Nils Petter Andersson och pigan Anna Fredrika Eriksdotter, Gammelbyn.
Den 12 juni 1840 tar Fredrika den årliga nattvarden, och
Olof gör sin femte tjänstgöring vid Gumboda Hed.
Den 15 februari 1842 föder Fredrika en son.
Sonen döptes två dagar senare (1842-02-17) till Petrus. (sedermera Pehr Lindberg, Bursiljum)Dopförrättare var A J Nordenström, Dopvittnen var Gästgivare Jonas Petter Wänström och hans hustru i Bursiljum, bondesonen Wilhelm Söderström och bondedottern Johanna Andersdotter, bondesonen Anders Andersson och bondedottern Stina Greta Andersdotter.
Den 3 augusti 1842 tar Fredrika den årliga nattvarden
Sommaren 1843 gör Olof sin sjätte tjänstgöring vid Gumboda Hed
Den 30 juli 1843 föder Fredrika en son.
Den 31 juli döptes sonen till Gustaf Adolph. ( Anfader i Röjmyrsläktet, kallad Gust-Orsa)
Dopförättare var prosten Hammargren. Dopvittnen var Bonden Gustaf Larsson och hans hustru i Bursiljum, bondesonen Olof Petter Andersson, och bondedottern Stina Cajsa Lundkvist i Bursiljum.
Den 15 februari 1846 föder Fredrika en dotter.
Den 17 februari 1846 döptes dottern till Anna Lovisa. Dopförättare var J A Nordén. Dopvittnen var Bonden Pehr Johansson och hans hustru i Bursiljum, drängen Pehr Anton Söderström och pigan Maja Cajsa Nilsdotter i Svarttjärn.
Olof gör sin sjunde tjänstgöring vid Gumboda Hed, på sommaren 1846.
Den 14 november 1848 föder Fredrika en son.
Sonen döptes dagen efter till Carl Johan. Dopvittnen var Pehr Andersson och hans hustru i Bursiljum, sonen Anders Persson och dess syster Sara Catharina Pehrsdotter, bonden Anders Sundkvist och dess syster Anna Gretha.
Den åttonde generalmönstringen gjorde Olof på Gumboda Hed, år 1849.
Dottern Brita Gustava blir det första barnet som lämnar soldattorpet, år 1852, för en pigtjänst hos John Gustaf Nyman i Mjödvattnet. Samma år, den 11 april, skickas Eva Christina som piga hos Anders Eriksson i Bursiljum, och Olof gör sin nionde generalmönstring vid Gumboda Hed.
Den 5 september 1852 avlider sonen Carl Johan, knappt fyra år gammal. Han begravs sju dagar senare.
Ungefär 1853 börjar Olof bygga en åbyggnad vid Gammelroddforsen. Tanken var att han och hustrun skulle ha ett ställe, att bo i, när han skulle åtnjuta tjänstepension, efter att han uppnått ålder och tjänsteår, och att barnen börjat flyga ut. Byggnaden hade kök, kammare och förstuga. Han byggde även ett fähus med träsklada, samt ett brygghus utan golv och tak.
Där skulle förvaras fiskeredskap och båt. En båt förkortade vägen till Bursiljum avsevärt.
Den 29 maj lämnar den tredje dottern, Maria Fredrika, soldattorpet, för att tjäna piga hos Hans Larsson i Bursiljum.
Sommaren 1856 går Olof till Gumboda Hed för sin tionde tjänstgöring
År 1858 lämnar sönerna Olof Anton och Pehr, soldattorpet för drängtjänster i Bursiljum.
Åren 1858 och 1859 tar Fredrika den årliga nattvarden i september respektive augusti.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
Söndagen den 10
oktober 1859
Man kan tänka sig den förtvivlan som Fredrika upplever, när hon får budet från Flarken om Olofs bortgång. .
Hemmavarande barn var sonen Gustaf Adolf, 15 år och dottern Anna Lovisa, 13 år
Soldathustrur hade en vetskap, att deras män skulle kunna kommenderas till tjänstgöring i krig och att många aldrig skulle återvända, men att förlora sin make i ett arbete, en brunnsgrävning på Hallbergs gård i Flarken, som han åtagit sig, för att dryga ut familjens försörjning, var helt ofattbart. Herren hade redan tagit två av hennes barn, och nu tog han hem maken Olof.
Denna gång kom Olof med hästskjuts från Flarken, via den dåliga vägen över Risvattnet, Kålaboda, Småbacka och Svarttjärn. Den väg som Olof tillsammans med övriga fältjägarna från Bursiljum med omnejd, marscherat ett otal gånger, till Generalmönstringarna på Gumboda hed.
Olof blev begravd den 30 november 1859, med hedersvakt från Lövångers Kompani, vilket han hade tjänat under 30 år, 11 månader och 18 dagar.
Nu blev det en hektisk tid för Fredrika. Hon fick en anmodan från hösttinget att bouppteckning skulle upprättas trettio dagar efter dödsfallet. Hon visste också, att hon var tvungen att lämna soldattorpet innan den 1 mars då en ny fältjägare skulle städlas.
Det enda ställe hon kunde flytta till, var den åbyggnad som Olof ställt i ordning vid Gammelroddforsen. En stuga indelt i kök, kammare och förstuga, allt på ungefär trettio kvadratmeter, gammalt fähus och träsklada i ett och en gammalt bryggstuga utan golv och tak.
Fredrika kontaktade Gustaf Larsson som var en av rotebönderna för Androtet, tillika ägare av marken där åbyggnaden fanns. Hon fick till stånd ett avtal, där Gustaf Larssons son Nils Emanuel Bergström köpte lös en bit mark (nr 533) som Fredrika skulle få disponera samt att hon skulle få bo kvar i åbyggnaden så länge hon levde eller självmant flytta därifrån. Köpesumman var 300 Rm och avtalet fick laga kraft den 1 november 1859. Hur fick hon till stånd ett sådant avtal? Finns det något samband i att yngsta dottern Anna Lovisa , senare gifte sig med Nils Emanuel.
Avskrift av lagfartprotokoll laga ting
i Burträsk socken
Med
anhållan om Lagfart ingafs till Häradsrätten så
lydande afhandling:
” Till min son Nils Samuel Bergström, uplåter och försäljer jag Gustaf Larsson Bursiljum ett sextiofjärdedels ( /64=) mantal af mitt egande skattehemman Nr 4 i Bursiljum af nedanskrifna socken, för en öfverenskommen köpesumma Trehundra Riksdaler Riksmynt, af fvilken köpesumman hälften skall betalat då hemmansdelen får tilträdas, och återstoden får därefter tills vidare innehafvas emot godkänd borgen eller inteckning uti jorden, af åbyggnaden eger köparen bekomma lilla byggningen, belägen norr på gården, hvilket hus han icke får afflytta förr än efter min död. För detta 1/64 mantal skall köparen i eger i ett för att bekomma det under hela hemmanet hörande så kallade Berguddsskiftet, beläget söderom Bureå Elf, fvilken utgör råskilnaden, i åker, äng och skogsmark utan rättighet till widare eger utaf Stamhemmanet men under den tid aflidne Fältjägaren Ands hustru Anna Fredrika Pehrsdotter lefver, som har en torplägenhet af detta skifte sig i lifstiden uplåtet, skall köparen så länge hon lefver i wederlag derföre få begagna det på Norra sidan om ofvannämnda elf belägna och å skiftesdelkartan under Numret 533 uptagna ego figurutgörande i Areal 13 6/12 kapplands widd hvilka eger återfaller Stamhemmanet efter Enkan Ands frånfälle då den skall vara försatt i lika god hafd som den emottaget. Härförutan åligger hos köparen att till en Trettondel utgifva de födo och andra underhållsförmåner jag finner för godt att med hela hemmanet mig i lifstiden betinga, samt att köparen icke får tillträda det af mig härigenom upplåtna 1/64 mantal förran jag finner förgått afträda.
Med denna afhandling hvaraf 2ne lika
lydande exemplar äro uprättade
förklara vi att å ömse sidor till alla delar nöjda, som härmed försäkrad och
med vittnen bekräftas.
Burträsk
den 1 november 1859.
Gustaf Larsson säljare å Nils Samuel Bergström köpare (barn) båda i Bursiljum.
Vittnen J
P Wallmark, drängen Pehr Lindberg (barn) i Bursiljum
Efter läsning häraf och sedan sökanden ingifvit factabref får bonden Gustaf
Larsson och hans hustru Brita Stina Andersdotter å 1/64 mandat no 4 Bursiljum,
bifall
häradsrätten ansökningen sändt meddelande 1/64 mandat
i samma hemman och nummer, som Nils Samuel Bergström köpt af sin fader Gustaf Larsson
för Trehundra Riksdaler Riksmynt och andra beting, köparen tillhanda offentligt köpbud första gången hvilket
aftalat.
Utdrag ur småprotokoll Burträsk tingslag
1860
§ 30
Bursiljum
164 mt6 No
4
1/64 mandat No 4 Bursiljum, som
Nils Samuel Bergström tillhandlat sig af Gustaf Larsson för 300 Rd
kont jemte andra beting.
En vecka efter avtalet, den 8 november 1859 skedde bouppteckningen
År 1859 den 8de
November inställdes på begäran av Enkan
Fredrika Pehrsdotter i Bursiljum
af Burträsk Socken, Bouppteckning efter hennes nyligen aflidne
man, Fältjägaren Olof Andreas And derstädes, hvilket
efter sig lämnat 7 barn, sonen Olof Anton 19år, Pehr 17 år, Gustaf Adolf 15 år,
och dottern Brita Gustava 26 år, Eva Christina 24 år, Maria Fredrika 22 år och
Anna Lovisa 13 år.
Och sedan Enkan blifvit erinradt
om lagelig uppgift upptecknades och värderades på efterskrefne sätt Nämligen.
|
|
Inventarium Guld 1
Fingerring Koppar 1
Kaffepanna Bleck 1
Mjölksil 1
Skopa 1
Rifjern 1
Gammal skål 1
Thebricka 1
Ljusplåt 1
Gräddkanna 1
Större
tratt Porslin 1
Service
tallrikar 1
Karott 2
Degkäril 6 par Knifwar och gafflar |
Rm 1 |
Öre 75 50 50 36 14 30 10 10 10 75 25 30 50 |
3 2 2 |
75 10 80 |
Transport 8 65
Transport 75 23
27
|
|
Transport 1
Holkskapare 1
Lagborr 1
Gammal oxhyfvel 1
Dito ställhyfvel Malm 1
10 kanns gryta 1
4 kanns dito 1
2 kanns dito 1
1 kanns panna 1
4 kanns dito 1
Kastrull 1 Hällpanna med brennjern 1 Kaffebrännare sämre 1 Kaffeqvarn 1 Dragkärr Diversesaker 1
Målad
väggsäng 1
Mjölkskåp
målad 1
Grytskåp
målad 1
Bord målad 1
Mindre skåp
i kammarn 5
Stolar 6
Mjölkkar 1
Mjölkstöfvur 1
Större
stöptråg 1
Mindre
stöptråg 1
Kista 1
Blåmålad
kantin 1
Timmersax 1 Slipsten |
Rm 5 2 1 1 3 5 2 1 1 1 2 3 1 |
Öre 75 10 15 15 14 50 25 25 75 75 12 25 25 10 75 60 75 30 30 25 75 |
23 1 14 20 |
27 27 87 05 |
Transport 59 46
|
|
Transport Wäfsaker 1
Par gamla wäfstolar 1
20 pass wäfsked 1
16 dito dito 1 12 dito dito gammal 2 Wäfstolar 1 Ullstol 1 Par sämre kardor 1 Dito bättre dito Diverse
kärill 1
Mjöltunna 3 Dito sämre 1 Större korg 1 Dito sämre 2 Mindre korg 1 Mjölskeppa 1 Mindre dito 1 Strömmingstråg 1 Tvålbalja 1 Mindre brygbunke 1 Pallsåh 1 Mjölkflaska 1 Mindre dito 4 Bytter 1 Målat embare 1 Omålat dito 2 Mindre skepper 3 Trädskålar 1 Kappmått 1 Smörtjerna Böcker 1 Luters katetjes lilla |
Rm 1 1 1 1 3 |
Öre 50 50 25 32 25 32 50 32 32 25 12 16 12 12 18 18 25 36 36 25 40 25 8 12 6 36 |
59 5 5 |
46 64 44 |
|
|
|
|
|
|
|
Transport 3 70 54
|
|
Transport 1
Nya testamente 1
Ny psalmbok 2
Av gamla
stilens psalmbok 1
Sions
sånger 1
Korta
oskattbara nådens tid 1 Liten bönebok 1 Liten bönebok kom till Jesus Sängkläder 1
Fälltäcke 1
Dito sämre 1
Dito sämst 2
Kuddar med
fjäderfyllning 3
Kuddar med
annan fyllning 4
Kuddöfverdrag 1
Rutigt
bomullstäcke gammalt 2
Fälltäcke 1
Lärfslakan Aflidne mannens gångkläder 1
Grå
halfylletröja 1 Dito dito gammal med skinnfoder 1 Par grå halfyllebyxor 1 Mållskinns – väst 1 Halfylleväst 1 Par handskar 1 Gammal vardagströja 1 Kalfskinnspäls 1 Par stöflar 1 Par kängskor 1 Par strumpor 3 Skjortor 1 Ami af yllegarn 1 Mössa |
Rm 3 1 8 4 3 8 1 2 1 3 1 2 3 2 6 1 2 1 |
Öre 50 75 25 50 25 10 10 50 50 50 50 75 80 75 75 50 50 36 |
70 6 32 |
54 45 50 |
Transport 21 86
132 35
|
|
Transport Efterlefvande quinnas
gångkläder Upptages
till ett värde af Kreatur 1
Ko 2
Getter 3
Lamm Åbyggnad 1
Stuga
indelt i kök, kammare och förstuga 1
Gammalt
fähus och träsklada i ett 1 Bryggstuga gammal utan golv och tak Summa
inventarium Till fattigkassan är för ofvanstående inventarium summa av 1/8 procent 33 öre Rmt Qvitterat. Boets skulder Till handaren A
Nygren Till dottern
Brita Gustava Olofsdotter Till sonen
Olof Anton Hägglund Till Nils
Hendrik Jönsson
Summa skulder
Boets behållning Att bort till egendom och skulder såsom det vid min aflidne mans dödsstund befans
är riktigt uppgifvet och icke någodt
mig veteligen döljt eller
utelämnat Betygar under ederlig förpliktelse, År och dag som ofvan
Fredrika Pehrsdotter
I Bursiljum |
Rm 36 6 2 35 15 10 |
Öre |
132 29 44 60 265 10 5 15 249 |
35 35 33 75 75 27 |
|
|
|
|
|
|
|
Den 1 mars flyttar Fredrika med de två yngsta barnen till stugan vid Gammelroddforsen.
Som förmyndare för de minderåriga barn som Olof And lämnade efter sig, utsåg tinget Lars Tjernström, Svarttjärn. Detta skedde den 24 mars 1860.
Den 17 juni 1860, tar Fredrika ensam den årliga nattvarden, den första efter Olofs bortgång.
Fredrika hade på våren lånat en häst av Gustaf Larsson, som hon plöjde och harvade med. Hon sådde sedan kornet som hon fått av grannarna, med svepande rörelser. Halva ägan var för hö, på resterande skulle hon så korn. Potatislandet var i översta triangeln. Marken var känd för sin frosttålighet p.g.a. att Bureälvens närhet. Hon har hjälp av Gustaf Adolf och Anna Lovisa i det hårda arbetet att skörda hö, starrgräs, vide, korn , att anskaffa ved och andra göromål. Det är ett hårt arbete att få mat till barnen och sig själv på den lilla areal hon förfogar över.
Fredrika går till marknaden i Lövånger för att sälja tjära, vilket var lönsamt vid den tiden.
Någon myndighetsperson undrade var hon fått tag på tjäran, då kom det fram att avlidna maken Olof bränt tjäran. Då visade sig att tjäran fanns inte med i bouppteckningen. Fredrika hade vittnat falskt när hon skrev under i bouppteckningen, att hon inte undanhållit eller utelämnat något. Fredrika dömdes av tingsrätten till böter, men i avsaknad av tillgångar blev straffet 30 dagar i häktet.
Fredrika är djupt troende och tar årligen nattvarden. De böcker som hon har är endast religiösa.
Året 1862 skickar Fredrika skickar Gustaf Adolf som dräng till Gustaf Lövgren Bursiljum/Svarttjärn och Anna Lovisa som piga hos Lars Anton Hansson Lindberg. Nu är hon ensam i stugan på dagarna vid Gammelroddforsen. Hon hjälper Olofs efterträdare, Fältjägaren Olof Anton Glaas, med en del göromål vid soldattorpet på Androtet, Då får hon i alla fall några måltider.
Inkomsten av tjära var fortfarande lockande för Fredrika, varför hon och sin äldre bror Gustaf anskaffar tjärrik ved på tallheden i Bursiljum. Där uppförde de en tjärdal och började bränna
tjära. Om det berodde på torka, kastvindar eller dålig eftersläckning, så förorsakade tjärdalen en skogsbrand och ödelade ett markområde där folkparken står idag. Efterräkningen för branden blev återigen böter, men av samma orsak som tidigare blev det 30 dagar i häkte.
Även brodern blev dömd till samma straff.
Detta slit pågår år efter år och det hårda arbete för sin överlevnad, tär på Fredrika som blir allt svagare. Hon beskrivs som utfattig i husförhörslängden.
Nödåret 1866
Det började att regna i början av
Juli, Augusti, September och in i Oktober, samtidigt som det var kallt.
Höskörden var väl riklig, men det mesta förstördes i hässjorna. Skörden slog
helt fel och det som kunde bärgas hade kärnbildningen i hindrats, så det var
tomma ax. Potatisriset slogs tidigt sönder av regnet så de små knölarna slutade
utvecklas om de inte flöt bort. För Fredrika stod hennes kornåker, under vatten
då älven svämmade över sina bredder Till getterna och fåren slog hon starrgräs
och vide som hon bärgade in i ladan. På våren fick hon slakta kon, vilket man
läsa i en ansökan till Burträsk Kommunalfullmäktige och togs till beslut den 22 juli
1866 enligt nedan.
” Om uppköpande af ett kokreatur åt aflidne Fältjägaren
Ands Enka i Bursiljum, som
hon i wår förlorat af sådan svår sjukdom, där
detsamma, måst helt och hållet med skinn nedgrafvas,
utan att deras hafva ringaste gagn, hade Enkan And genom protokollutdrag från kommunalnämnden den 23
sista Juni gjort framställning, men socknemännen som
hade sig bekant på personen ifråga, hade litet jord och fullväxta barn, af
vilka tvenne halfva tiden äro hemma och detsamma, då
de få begagna sin moders jord och deraf draga nytta
till sitt uppehälle borde kunna med besparing af sina löner, sjelfva anskaffa ett kokreatur åt
sin moder, ville icke åt Enkan And lemna något bidrag.”
Januari 1867 var ovanligt kall, likaså Februari,. April, och Maj månad var de kallaste i mannaminne. Man kan ana vilket slit det var bara för att ha varmt i huset, att skaffa stor mängd ved i kyla och dåligt med mat. Vid midsommartid detta år fanns inte ett enda löv på träden i Västerbottens kustland. Vårsådden skedde i slutet av juni. Höskörden började i augusti och blev riklig. Frosten kom i september, och eftersom kornet såtts så sent var det då grönt och omoget. Det medförde att andra året i rad som skörden uteblev. Svälten var så stor i bygden, så att borgmästaren i Skellefteå skrev till Landshövdingen och krävde undsättning i form av spannmål.
Det annonserades om hur man kunde plocka svamp och torka för att dryga ut maten. Barkbröd hade då förekommit länge, då man tog vara på vita hinnan mellan bark och trädstam vilket man torkade och malde ner och blandade ut i kornmjölet.
Året därpå,1868, blev det tvärtom. Från april till långt in i september
föll knappt en regndroppe över landet. Hettan dallrade i luften dag efter dag och all gröda brändes bort. Redan i början av juni stod skogarna brunbrända och vissna och ”foglarna föllo döda af träden”. Hela landet drabbades av katastrofen. Men värst utsatt var också nu Norrland.
1872 flyttade hon till Gustaf Adolf (Gust-Orsa) nu boende som torpare i Hägnbacken.
Svarttjärn
Nu beskrivs hon som bräcklig i husförhörslängden.
1873-02-08 flyttade hon tillbaka till Samuel Bergström och dottern Anna Lovisa som förvärvat Androtet, och står som inhyst fattighjon.
Olof Ands Enka Anna Fredrika Pehrdotter född 1807 (Underhåll för 1873 Rotebesparingsk)
”Olaf Ands Enkas ansökan om samma belopp (25
Kronor) att af Kassan utgå fär år 1875 beviljades på enahanda skäl. (Rote och besparingskassan)
”Anna Fredrika And har likaledes inlämnat ansökan om underhåll 1876 med
25 Kronor, som äfven nedsatts till Tjugu Kronor”
(Rote och besparingskassan)
”Anna Fredrika Pehrsdotter i Bursiljum Enka efter aflidne fältjägaren And beviljades äfven
underhåll af Tjugu Rd för 1879” (Rote och besparingskassan)
1881 var hon boende som inhyst hos smeden ,kraftkarlen och korpralen Samuel Isberg , sonen Olof Antons svärfar, den han köpte hemmanet av Bursiljum 2:3. Isberg som lär vara den ende som klarat av ”lyftarstenen” på Gumboda Hed, och på en marknad brottats med en björn och lagt denne på rygg, mot utlovad belöning.
Fredrika går årligen och tar nattvarden.
1887-09-07 nattvardsgång (flyttad i husförhörslängden från Samuel Isberg som avled detta år och det är sista gången hon finns med i husförhörslängderna, registrerad för nattvardsgång)
Fredrika bodde sina tio sista år i fattigstugan som var uppförd intill Samuel Isbergs hustomt och smedja. Fattigstugan fick mat som taxerades ut från traktens bönder. Enligt sägen så grät och klagade de fattiga över att de endast fick mjöl från fruset korn som inte gick att koka gröt på eller göra palt av. Fattigstugans utgifter finansierades bl.a. från försäljning av sjöfoder från Ytterträsk.
Man kan dock anta att Fredrika fick viss förplägnad från sina tre barn i byn, som vid den tiden hade etablerats sig som framgångsrika bönder.
Det var då Pehr Lindberg, Olof Anton Hägglund, och Anna Lovisa Olofsdotter.
1897-10-27 avlider Fredrika på sjukstugan i Burträsk, tjugoåtta år efter Fältjägaren Olof Ands bortgång.
Anna Fredrika Pehrdotter blev 90 år, 8 månader och 19 dagar.
Den 17 november 1897 blev Fredrika begravd.
Kuriosa.
När Anna Fredrika tjänade piga och skötte barnen hos Häradshövdingen Adam Magnus Kjellerstedt, i Avan, fanns där deras dotter, Fredrika, som vid tiden var 7 år.
Denna Fredrika Kjellerstedt, född 28 februari 1817 i Sunnanå,
Skellefteå sn, död 31 juli 1895 i Nederkalix sn.
Hon gifte sig den 9 april 1839 i Skellefteå sn med Otto Reinhold Taube, född 15 oktober 1816 i Råneå sn, död 1 april 1892 i Göteborg. Tullinspektor i Göteborg.
Deras son Karl Gunnar Taube, född 4 september 1853 i Ratan, Bygdeå sn,
död 1945. Överlots i Vinga, Styrsö sn. Han gifte sig
den 1 juli 1884 i Kungshamn med
Julia Sofia Jakobsdotter, född 15 maj 1862 i Strömstad, död 1947.
Deras son var Axel
Evert Taube, född 12 mars 1890 i Vinga, Styrsö sn,
död 31 januari 1976 i Stockholm (Maria).
Skriftställare, konstnär, poet, bosatt i Stockholm.
Anna Fredrika Pehrdotter skötte alltså
under hennes pigtjänst om Evert Taubes farmor.